﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1203
Titel ESV:s ordbok om ekonomisk styrning i staten
Titel.kortform ESV:s ordbok
Titel.dokumentnr 2011:9
Titel.överordnad
Utgivningsår 2011
Utgåvenr Dnr: 29-34/2010
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Ekonomistyrningsverket
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenUppdelat
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenUppdelat

svTE anslag
svDF medel på statsbudgeten som riksdagen anvisar för ett visst ändamål och för viss tid och som regeringen disponerar och tilldelar en myndighet
svAN Bestämmelser om anslag finns i lagen (1996:1059) om statsbudgeten och i anslagsförordningen (1996:1189).
svRETE anslagsavräkning, anslagspost, dispositionsrätt till anslag, ramanslag

svTE anslagsavräkning
svSYTE redovisning mot anslag
svDF statlig myndighets bokföring på balanskonto för anslag vid förbrukning av anslagsmedel
svRETE anslag, anslagsredovisning
svAN Anslagsavräkningen är viktig för kontrollen av anslagsutnyttjandet och utgör också en väsentlig grund för den anslagsredovisning som myndigheten ska lämna i sin årsredovisning.
   Anslag ska avräknas månadsvis med stöd av den löpande bokföringen. Myndighetens utgifter för egen verksamhet ska avräknas det år till vilket kostnaden hör medan transfereringar ska avräknas det år betalningarna sker.

svTE anslagskredit
svDF rätt för en myndighet att inom vissa gränser överskrida ett ramanslag
svRETE medgivet överskridande, ramanslag, räntekontokredit
svAN Anslagskredit får inte förväxlas med räntekontokredit.
   Bestämmelser om anslagskredit finns i 14--15 §§ anslagsförordningen
 (1996:1189).

svTE anslagspost
svDF del av ett anslag som regeringen beslutar om för att styra användningen av anslagsmedlen
svRETE anslag
svAN Regeringen kan även besluta om att underindela en anslagspost i delposter.

svTE anslagsredovisning
svDF redovisning av utfall och tillgängliga medel på anslag, utfall och i vissa fall beräknade belopp på inkomsttitlar, tilldelat och ianspråktaget belopp på bemyndiganden och utfall för andra finansiella villkor som regeringen har angett
svRETE anslagsavräkning
svAN Anslagsredovisning ingår i en statlig myndighets årsredovisning och delårsrapport.
   Hur anslagsredovisningen bör ställas upp framgår av Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag och av bilaga 3 till de allmänna råden.

svTE anslagssparande
svDF outnyttjade medel på ett ramanslag som en myndighet inom vissa gränser får föra över till följande budgetår
svRETE ramanslag
svAN Bestämmelser om anslagssparande finns i 11--13 §§ anslagsförordningen (1996:1189).

svTE anstånd
svDF medgivande att få uppskjuta något
svRETE periodisering
svAN Anstånd kan t.ex. gälla uppskov med inbetalning av skatt pga. arbetslöshet, sjukdom eller värnpliktstjänstgöring.

svTE automatisk stabilisator
svDF regelkonstruktion som gör att ekonomin dämpas av sig själv i en högkonjunktur och stimuleras automatiskt i en lågkonjunktur
svEX Exempel på automatiska stabilisatorer är inkomstberoende skatter samt arbetslöshetsunderstöd som jämnar ut hushållens disponibla inkomster över en konjunkturcykel.
svRETE diskretionär finanspolitik

svTE avgift
svDF ersättning som betalas för en specifik motprestation och som är avsedd att helt eller delvis täcka kostnaderna för att tillhandahålla denna
svRETE avgiftssamråd, bidrag, budget för avgiftsbelagd verksamhet, donation, offentligrättslig avgift, uppdragsverksamhet
svAN Många pålagor kallas avgifter, t.ex. arbetsgivaravgifter, förseningsavgifter och felparkeringsavgifter, trots att de inte är avsedda som ersättning för en specifik motprestation från det allmänna. 
   Bestämmelser om avgifter finns i avgiftsförordningen (1992:191).

svTE avgiftssamråd
svDF samråd med Ekonomistyrningsverket som statliga myndigheter med avgiftsbelagd verksamhet (utom affärsverk) är skyldiga att genomföra varje år
svRETE avgift
svAN Bestämmelser om avgiftssamråd finns i 7 § avgiftsförordningen (1992:191).

svTE avräkning med statsverket
svUPTE scr
svDF post på balansräknings tillgångssida som speglar den ekonomiska relationen mellan en statlig myndighet och staten
svAN Posten utgör ett saldo mellan å ena sidan avräkning av anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettobetalningar på statens centralkonto i Riksbanken, scr. Ett positivt saldo uppstår t.ex. när myndigheten har anslagsavräknat ett högre belopp än vad som utbetalats från scr vilket innebär att myndigheten har en fordran på statsverket. Om myndigheten däremot har avräknat ett lägre belopp än vad som utbetalats från scr är saldot negativt och innebär en skuld till statsverket. Posten redovisas på balansräkningens tillgångssida oavsett om saldot är positivt eller negativt.

svTE balanserad kapitalförändring
svSYTE balanserat resultat
svDF den del av en statlig myndighets myndighetskapital i balansräkningen som överförts från tidigare år och som inte särredovisats under annan post
svRETE kapitalförändring
svAN Termen balanserat resultat är den som förekommer i ett företags balansräkning. Denna term kan även förekomma i samband med en statlig myndighets balansräkning om anslagsfinansieringen är obetydlig.
   Ett års kapitalförändring enligt resultaträkningen överförs följande år till balanserad kapitalförändring eller i vissa fall till annan kapitalpost.

svTE beställningsbemyndigande
svDF tillstånd som en statlig myndighet i vissa fall behöver för att få göra åtaganden som medför utgifter efter innevarande budgetår
svAN Åtagandena kan t.ex. gälla beställning av varor och tjänster eller beslut om bidrag, ersättningar eller lån.
   Bestämmelser om beställningsbemyndiganden finns i 12 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten samt i 20 och 20 a §§ anslagsförordningen (1996:1189).

svTE betalningsförskjutning
svDF skillnaden under en viss tidsperiod mellan intäkter som tillfaller de icke-statliga sektorerna och de utbetalningar från staten som sker till dessa sektorer
svRETE periodisering
svAN Betalningsförskjutningar gentemot den privata sektorn utgörs av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter.

svTE bidrag
svDF ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation
svRETE anslag, avgift, donation
svAN En myndighets verksamhet kan förutom anslag och vissa finansiella intäkter (t.ex. räntor och försäljning av egendom) finansieras med avgifter och bidrag. Bidragsfinansierad verksamhet förekommer främst i högskole- och kultursektorn.

svTE brist
svSA inom statlig intern styrning och kontroll
svDF förhållande som innebär att processen för intern styrning och kontroll inte fungerar på ett betryggande sätt
svEX Exempel på brist kan vara när en beslutat kontrollåtgärd inte är vidtagen.
svRETE intern styrning och kontroll, kontrollåtgärd, riskanalys

svTE budget för avgiftsbelagd verksamhet
svDF budget som ingår i regleringsbrevet och där regeringen anger hur en avgiftsbelagd verksamhet ska delas in och som anger verksamhetens beräknade intäkter och kostnader
svAN I resultatredovisningen i årsredovisningen ska myndigheten redovisa den avgiftsbelagda verksamheten enligt samma indelning och struktur som i budgeten för avgiftsbelagd verksamhet.

svTE budgeteringsmarginal
svDF den marginal som finns för oförutsedda utgifter under utgiftstaket
svRETE utgiftstak

svTE budgetpolitiska mål
svFK De budgetpolitiska målen är:
   -- överskottsmålet
   -- att inte överskrida fastställt utgiftstak
   -- att uppfylla det kommunala balanskravet.
svRETE utgiftstak, överskottsmålet

svTE budgetprocess
svDF process för att ta fram, genomföra, följa upp en budget
svAN Budgetprocessen är ett av statens viktigaste instrument för att styra verksamheten. Genom den genomför riksdag och regering sina politiska prioriteringar. Inom ramen för budgetprocessen beslutas vilken verksamhet staten ska bedriva och hur stora resurser som ska anslås.

svTE COFOG
svSYTE Classification of the Functions of Government
svFK Standard för uppdelning av den offentliga sektorns utgifter efter ändamål som används i nationalräkenskaperna. Standarden är utarbetad av OECD och ger möjligheter till jämförelser över tiden och mellan länder.
enTE Classification of the Functions of Government
enSYTE COFOG

svTE delårsrapport
svFK Delårsrapport upprättas av ca 60 statliga myndigheter enligt internrevisionsförordningen. Den upprättas i de flesta fall per den 30 juni och består av resultaträkning, balansräkning och anslagsredovisning samt prognoser över verksamhetens kostnader och intäkter för det pågående räkenskapsåret.
   Till skillnad från de statliga myndigheternas årsredovisning ställs inga krav på noter, finansieringsanalys, bemyndiganderedovisning eller resultatredovisning i delårsrapporten. Det ställs heller inte samma krav på precision i delårsrapporten; uppgifterna kan i högre utsträckning bygga på uppskattningar.
svRETE årsredovisning

svTE diskretionär finanspolitik
svSYTE aktiv finanspolitik
svDF finanspolitik som bygger på aktiva beslut
svRETE automatisk stabilisator
svAN Exempel på aktiva politiska beslut är förändring av ersättningsnivåer eller skattesatser.

svTE dispositionsrätt till anslag
svDF rätt för en statlig myndighet att använda statens medel för angivet ändamål
svRETE anslagsavräkning
svAN Med dispositionsrätten följer även en skyldighet att avräkna utgifter mot anslaget och upprätta anslagsredovisning.
   Bestämmelser om dispositionsrätt till anslag finns i 5--7 §§
 anslagsförordningen (1996:1189).

svTE dispositionsrätt till avgiftsinkomster
svDF rätt för en statlig myndighet att använda avgiftsinkomster för att täcka kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten
svAN Bestämmelser om dispositionsrätt till avgiftsinkomster finns i 25 och 26 §§ avgiftsförordningen (1992:191).

svTE donation
svDF likvida medel eller andra tillgångar som mottas utan krav på motprestation eller särskild förmånsställning
svRETE avgift, sponsring, transferering
svAN Donationsförordningen (1998:140) anger på vilka villkor statliga myndigheter får ta emot donationer från utomstatliga bidragsgivare.

svTE donationskapital
svDF medel som statlig myndighet har tagit emot genom gåva eller testamentsförordnande och där givaren har ställt som villkor att medlen inte får förbrukas
svRETE donation
svAN Donationskapital förekommer bara i begränsad omfattning, eftersom gåvor med varaktighetskrav normalt bildar en stiftelse enligt stiftelselagen (1994:1220). Avkastningen från donationen redovisas i resultaträkningen. Det är endast avkastningen från donationen som får förbrukas.
   Donationskapital redovisas som post under rubriken Myndighetskapital i balansräkningen.

svTE effekt
svDF förändring som inträffar som en följd av en vidtagen åtgärd och som annars inte skulle ha inträffat

svTE ekonomisk händelse
svUPTE affärshändelse
svDF alla förändringar i storleken och sammansättningen av tillgångar, skulder eller kapital som beror på ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder
svAN Anledningen till att termen ekonomisk händelse används i staten är att det finns händelser som är specifika för myndigheter i förhållande till företag. Det gäller bl.a. avräkning mot statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och avräkning mot statens centralkonto.
   I bokföringslagen används termen affärshändelse i stället för ekonomisk händelse.

svTE ekonomisk styrning
svDF ett medel för politikens förverkligande som består av resultatstyrning och finansiell styrning
svRETE finansiell styrning, resultatstyrning

svTE ekonomiskt mål
svDF mål som anger hur stor del av kostnaderna för en viss avgiftsbelagd verksamhet som på sikt ska täckas av avgiftsintäkter
svRETE full kostnadstäckning
svAN Bestämmelser om ekonomiskt mål finns i 5 § avgiftsförordningen (1992:191).

svTE elektronisk faktura
svSYTE e-faktura
svDF faktura som hanteras i elektronisk form
svAN Inom staten är en faktura inte att betrakta som en elektronisk faktura om fakturans ursprungliga form är papper som skannats och tolkats för vidare behandling i elektronisk form.

svTE eliminera
svSA i samband med upprättandet av årsredovisning för staten
svDF ta bort fordringar, skulder, intäkter och kostnader som avser mellanhavanden mellan de statliga myndigheterna och andra belopp som inte är intäkter, kostnader, fordringar eller skulder för staten
svRETE inomstatliga transaktioner, konsolidera
svAN Exempel på andra belopp som inte är intäkter, kostnader, fordringar eller skulder för staten är arbetsgivaravgifter för egen personal som redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket.

svTE engångseffekt
svDF tillfällig och extraordinär händelse som stör jämförbarheten över tiden
svRETE underliggande budgetsaldo

svTE EU-revision
svFK Inom EU finns många olika fonder. De fonder som ESV och avdelningen för EU-revision har ansvaret för att revidera är följande EU-fonder: strukturfonderna, solidfonderna, jordbruksfonderna och fiskefonden.
   ESV gör två slags revisioner som gäller EU: systemgranskning och projektgranskning.
   Med systemgranskning avses en granskning för att säkerställa att förvaltnings- och kontrollsystemen lever upp till kommissionens krav.
   Med projektgranskning avses en granskning av ett projekt och det stöd man tagit emot.
svRETE förvaltnings- och kontrollsystem, projektgranskning, systemgranskning
RIFR Definitionerna i anmärkningen stämmer inte med definitionerna i motsvarande poster?/HNI

svTE EU-skatter
svDF Sveriges andel av de skatter som tillfaller EU
svRETE offentliga sektorns skatteintäkter, totala skatteintäkter
svAN EU-skatterna består av importskatter (tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter) och en viss procent av Sveriges mervärdesskatt.

svTE finansiell styrning
svDF fastställande av ekonomiska ramar för en verksamhets resursförbrukning
svRETE ekonomisk styrning
svAN De viktigaste verktygen inom finansiell styrning är anvisning och tilldelning av anslag, dispositionsrätt till avgiftsinkomster, regler och villkor för anslag, avgifter, låneramar och kreditramar.

svTE finansiellt sparande
svDF skillnaden mellan totala inkomster och totala utgifter enligt nationalräkenskapernas avgränsningar
svAN Finansiellt sparande i den offentliga sektorn omfattar finansiellt sparande inom delsektorerna staten, kommunerna och ålderspensionssystemet.

svTE full kostnadstäckning
svDF ekonomiskt mål som innebär att samtliga med en verksamhet direkt eller indirekt förenade kostnader på några års sikt ska täckas av avgiftsintäkter
svRETE ekonomiskt mål
svAN För att uppnå full kostnadstäckning i verksamheten bör myndigheten beräkna avgiftsnivån så att den långsiktiga självkostnaden täcks.

svTE förvaltning
svSA inom offentlig sektor
svDF skötsel för annans räkning
svAN Den offentliga förvaltningens uppgift är ett medel för politikens förverkligande.

svTE förvaltningsanslag
svDF anslag som i huvudsak används för förvaltningskostnader
svRETE anslag, förvaltning, sakanslag

svTE förvaltnings- och kontrollsystem
svFK I EU:s regelverk beskrivs det förvaltnings- och kontrollsystem som visar hur intern styrning och kontroll ska vara organiserad för de organisationer som är ansvariga för EU-fonder.
   När ESV gör en revision av de EU-fonder som ESV har ansvar för gör man en s. k. systemgranskning. Då gör man en granskning för att säkerställa att förvaltnings- och kontrollsystemen lever upp till kommissionens krav. ESV ger då olika slags bedömningar i form av utlåtanden om kvaliteten i förvaltnings- och kontrollsystemet.
   Följande utlåtanden används:
   -- fungerar tillfredsställande
   -- fungerar, men vissa förbättringar behövs
   -- fungerar delvis, väsentliga förbättringar behövs
   -- fungerar i princip inte, genomgripande förbättringar behövs.
svRETE EU-revision, systemgranskning

svTE förändring av anslagsbehållningar
svFK Förändring av anslagsbehållningar är en post i statsbudgeten som består av nettot mellan förbrukningen av kvarstående medel från föregående budgetår och sparande av medel från innevarande år.
svRETE anslag

svTE god internrevisionssed
svFK Med god internrevisionssed menas att internrevisorn med yrkesmässiga revisionsmetoder har skaffat sig tillräckliga underlag för sina iakttagelser och rekommendationer.
   Mer om hur god internrevisionssed och god internrevisorssed inom staten kan tolkas finns i första hand i allmänt accepterade riktlinjer för yrkesmässig internrevision och i andra hand i andra nationella och internationella rekommendationer.
svRETE god internrevisorssed, internrevision

svTE god internrevisorssed
svFK Med god internrevisorssed menas att internrevisorn följt de grundläggande värderingar och principer som utgår från etiska och yrkesmässiga krav. Enligt dessa ska internrevisorn bedriva sitt uppdrag med oberoende och objektivitet och internrevisionen utföras med kompetens och vederbörlig yrkesskicklighet.
   Mer om hur god internrevisionssed och god internrevisorssed inom staten kan tolkas finns i första hand i allmänt accepterade riktlinjer för yrkesmässig internrevision och i andra hand i andra nationella och internationella rekommendationer.
svRETE god internrevisionssed, internrevision

svTE god redovisningssed
svSA i statlig myndighet
svDF utgångspunkt för bokföring som finns uttryckt i lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd och utfyllande tolkningar av dessa bestämmelser
svAN En förutsättning för att kategorin övriga regeringsbeslut, dvs. i detta sammanhang andra regeringsbeslut än i förordningsform, ska kunna anses uttrycka god redovisningssed är att dessa är generella och långsiktiga för myndigheterna.
   Redovisningsreglerna är på vissa punkter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk förekommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Denna redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grundläggande redovisningsprinciper.

svTE Hermes
svFK Hermes är ett gemensamt informationssystem för Regeringskansliet och myndigheterna i den statliga redovisningsorganisationen. Hermes fungerar som arbetsverktyg och informationskälla för den ekonomiska styrningen i staten. Systemet, som består av flera delsystem, möjliggör ett samlat flöde från utfärdandet av regleringsbrev och prognoser på statsbudgeten till insamlandet av utfallsuppgifter i statsredovisningen.

svTE indragning
svSA inom statlig ekonomi
svDF minskning av tilldelade medel på ett anslag

svTE inkomsttitel
svFK Inkomsttitel är en post på statsbudgetens inkomstsida där statliga myndigheter redovisar inkomster som de själva inte får disponera. En inkomsttitel kan underindelas i undertitlar och delundertitlar.
svRETE inkomsttyp

svTE inkomsttyp
svFK Statsbudgetens inkomster indelas i olika inkomsttyper. I budgetpropositionen finns de aktuella inkomsttyperna angivna.
svRETE inkomsttitel

svTE inomstatliga transaktioner
svSYTE interna mellanhavanden
SA i staten
svDF kostnader, intäkter, fordringar och skulder mellan myndigheter som ingår i den för årsredovisningen beslutade avgränsningen av staten
svAN Transaktioner med statliga bolag eller stiftelser
 räknas inte som inomstatliga transaktioner.

svTE instruktion
svSA inom staten
svDF förordning där regeringen meddelar en myndighet dess uppgifter och reglerar dess verksamhet

svTE internkontrollplan
svSA inom staten
svDF förteckning över hur analyserade risker ska hanteras
svRETE kontrollåtgärd, riskanalys
svAN Exempel på innehåll i en internkontrollplan kan vara information om vem som är ansvarig för en viss åtgärd och när i tiden åtgärden ska vara vidtagen.

svTE intern miljö
svDF de interna förutsättningar som påverkar en verksamhets förmåga att fullgöra sina uppgifter och nå sina mål
svAN Exempel på förutsättningar som påverkar den interna miljön kan vara de anställdas kunskaper om målen för verksamheten, de anställdas kompetens och erfarenhet, utformning av delegering av beslutanderätt, utformning av direktiv och riktlinjer från ledningen, ledningsfilosofi och ledningsstil.

svTE intern styrning och kontroll
svSA inom statlig intern styrning och kontroll
svDF process som syftar till att en statlig myndighet med rimlig säkerhet fullgör av regeringen uppställda uppgifter och mål enligt verksamhetskraven
svRETE verksamhetskrav

svTE internrevision
svAVTE kvalitetsrevision
svAVTE miljörevision
svSA inom staten
svDF revision som bedrivs av en funktion lokaliserad internt inom myndigheten
svRETE EU-revision, god internrevisionssed, god internrevisorssed, revision
svAN Med statlig internrevision menas internrevision som bedrivs enligt internrevisionsförordningen. Internrevisionen ska utifrån en analys av myndighetens risker självständigt granska om ledningens interna styrning och kontroll är utformad så att kraven i 3 § myndighetsförordningen med rimlig säkerhet fullgörs.
   En internrevision är inrättad när regeringen har beslutat att en myndighet ska omfattas av internrevisionsförordningen och myndigheten har anställt en internrevisionschef. Uppdragsgivare till internrevisionen är myndighetens styrelse. I de myndigheter som saknar styrelse är det generaldirektören som är internrevisionens uppdragsgivare. Internrevisionens uppdragsgivare ska besluta om riktlinjer för hur internrevisionens verksamhet ska bedrivas.

svTE kapitalförsörjning
svDF sätt att förse myndigheterna med kapital
svRETE anslag, lånemodell, räntekonto, statskapital
svAN Det finns tre modeller för kapitalförsörjning i staten.
   Den första är att myndigheterna tar upp lån i Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i anläggningstillgångar som används i en myndighets verksamhet (lånemodellen).
   Den andra är att myndigheterna får tillgång till ett räntekonto med kredit hos Riksgäldskontoret där de medel myndigheten disponerar placeras (räntekontomodellen).
   Den tredje är genom anslag (statskapital).

svTE kapitalförändring
svSYTE resultat
HONR 2
svDF skillnaden mellan kostnader och intäkter
svRETE balanserad kapitalförändring, årets kapitalförändring
svAN I statlig redovisning används vanligen benämningen <i>kapitalförändring</i> i stället för benämningen <i>resultat</i>, eftersom myndigheterna till stor del är finansierade med anslag eller med avgifter som inte är fastställda på en konkurrensutsatt marknad. Dessutom avser begreppet resultat i staten inte det ekonomiska resultatet, utan verksamhetens resultat i form av utförda prestationer samt effekter av dessa.

svTE kassamässig korrigering
svFK Kassamässig korrigering är en post på statsbudgetens utgiftssida som utgörs av skillnaden mellan saldot på anslag och inkomsttitlar och saldot mellan in- och utbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken.
svRETE Riksgäldskontorets nettoutlåning

svTE kompensationsrätt för ingående mervärdesskatt
svDF rätt att få ersättning för utgifter för ingående mervärdesskatt på inköp av varor eller tjänster
svAN Kompensationsrätten innebär att inköp exkl. moms redovisas som en kostnad i verksamheten.
   Bestämmelser om hur statliga myndigheter ska hantera ingående moms finns i förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt.

svTE konjunkturjusterat sparande
svSYTE strukturell sparande
svUPTE det strukturella sparandet
svDF finansiellt sparande med justering för konjunkturläget, större engångseffekter och extraordinära nivåer på hushållens kapitalvinster
svRETE engångseffekt, finansiellt sparande, överskottsmålet
svAN Som indikator för överskottsmålet benämns detta ”Det strukturella sparandet”.

svTE konsekvensutredning
svSA inom staten
svDF utredning av konsekvenser av en myndighets föreskrifter och allmänna råd

svTE konsolidera
svSA i samband med upprättandet av årsredovisning för staten
svDF lägga samman de statliga myndigheternas resultaträkningar och balansräkningar, eliminera
 mellanhavanden mellan myndigheterna och
 omklassificera vissa poster
svRETE eliminera, inomstatliga transaktioner, motpartsredovisning
svAN Eftersom staten tillämpar kapitalandelsmetoden
 behövs ingen eliminering av kapital mellan staten och hel- eller
 delägda bolag liksom inte vissa andra justeringar.

svTE kontoplan
svFK Kontoplanen anger hur ekonomiska händelser klassificeras i bokföringen. För statliga myndigheter har en särskild kontoplan (baskontoplan för statliga myndigheter) utarbetats som rekommenderas för användning men som inte är obligatorisk. Den bygger på den baskontoplan som har utarbetats för små och medelstora företag. Den statliga baskontoplanen är anpassad till behovet av inrapportering till statsredovisningen genom S-koder.
svRETE S-koder

svTE kontrollåtgärd
svSA inom statlig intern styrning och kontroll
svDF aktiviteter som vidtas för att hantera risker utifrån en riskanalys
svRETE brist, intern styrning och kontroll, risk, verksamhetskrav

svTE konvergenskriterier
svSYTE Maastrichtkriterierna
svFK Ett antal ekonomiska och legala villkor som måste uppfyllas av EU-länderna innan dessa kan bli en del av euroområdet och delta i valutaunionen. De ekonomiska villkoren avser låg inflation, sunda offentliga finanser, stabila växelkurser samt låga räntor. Konvergenskriterierna medför bl.a. att underskottet i den offentliga sektorns finanser inte får överstiga 3 % av BNP och att storleken på den offentliga skuldsättningen inte får överstiga 60 % av BNP.

svTE kvalitet
svDF sammantagna egenskaper hos en prestation som ger den dess förmåga att uppnå mål
svAN Inom staten finns särskilda kvalitetskrav på verksamheten, t.ex. krav på rättssäkerhet. Regler om detta finns bl.a. i förvaltningslagen och i förordningen om statliga myndigheters serviceskyldighet. Inom förvaltningspolitiken formulerar också regering och riksdag generella mål för kvaliteten i myndigheternas verksamhet.

svTE leasing
svSYTE hyra
svDF rätt att på avtalade villkor och under en avtalad period använda en tillgång mot att en avgift betalas
svAN Bestämmelser om leasing finns i 12 § kapitalförsörjningsförordningen
 (1996:1188).

svTE lånemodell
svDF modell som innebär att statliga myndigheter ska finansiera anskaffning av anläggningstillgångar som används i den egna verksamheten med lån i Riksgälden
svRETE kapitalförsörjning, låneram
svAN Bestämmelser om finansiering av anläggningstillgångar finns i 5--10 §§ kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188).

svTE låneram
svSA inom staten
svDF det högsta belopp som en statlig myndighets totala skuld till Riksgälden avseende lån till anläggningstillgångar får uppgå till
svRETE lånemodell
svAN Riksdagen beslutar om en total låneram och regeringen om en myndighets låneram.

svTE marginal till utgiftstaket
svRETE budgeteringsmarginal, utgiftstak
svDF skillnaden mellan det av riksdagen fastställda utgiftstaket och utfall eller prognos på de takbegränsade utgifterna

svTE medgivet överskridande
svDF rätt för en statlig myndighet att i kraft av ett särskilt regeringsbeslut få överskrida ett tilldelat ramanslag
svRETE anslagskredit, ramanslag
svAN Bestämmelser om medgivet överskridande finns i 6 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten och 11 a § punkt 2 anslagsförordningen (1996:1189).

svTE motpartsredovisning
svDF information utöver uppgift om konto, finansiering, statlig inrapporteringskod etc. som statliga myndigheter ska lämna vid rapportering till ESV av ekonomiskt utfall som rör mellanhavanden med andra statliga myndigheter
svRETE eliminera, inomstatliga transaktioner, konsolidera
svAN I staten finns regler och rutiner för motpartsredovisning som syftar till att mellanhavanden mellan myndigheter ska kunna elimineras korrekt när årsredovisningen för staten upprättas. Motpartsredovisningen innebär att myndigheten specificerar vilken annan myndighet mellanhavandet avser och i vissa fall stämmer av informationen med motparten.

svTE myndighetskapital
svFK Myndighetskapital är en rubrik på balansräkningens skuldsida hos statliga myndigheter som redovisar posterna Statskapital, Uppskrivningskapital, Donationskapital, Resultatandelar i dotter- och intresseföretag, Balanserad kapitalförändring och Kapitalförändring enligt resultaträkningen (Årets kapitalförändring).
   Begreppet kapital skiljer sig mellan statliga myndigheter och företag. Aktie- eller annat ägarkapital finns inte i en statlig myndighet. Myndighetskapitalet består av specifika kapitalformer som bestäms av de olika sätt på vilka tillgångar kan finansieras i staten och av kapitalförändring.

svTE mål
svDF önskat framtida tillstånd
svAN Formulering av mål är en väsentlig del av resultatstyrningen i statsförvaltningen.

svTE mål- och resultatdialog
svSYTE resultatdialog
svDF dialog som förs mellan myndighetschef och departementsledning om myndighetens verksamhet

svTE nationalräkenskaper
svSYTE NR
svFK Nationalräkenskaperna är en statistisk redovisning i kontoform av Sveriges ekonomi med uppdelning på olika institutionella
 sektorer och olika slag av inkomster och utgifter.

svTE nettoförmögenhet
svSA i årsredovisningen för staten
svDF skillnaden mellan statens tillgångar och skulder enligt balansräkningen
svAN I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital och i en myndighet av myndighetskapital.

svTE obetecknat anslag
svDF anslag som innebär att det tilldelade beloppet inte får överskridas
svAN Outnyttjade medel får inte användas under följande budgetår.

svTE offentliga sektorns skatteintäkter
svDF intäkterna av skatt på arbete, kapital, konsumtion samt restförda och övriga skatter enligt nationalräkenskapernas avgränsningar för den offentliga sektorn
svRETE EU-skatter
svAN Den offentliga sektorns skatteintäkter omfattar skulder som tillfaller staten och den kommunala sektorn samt ålderspensionssystemets skatter.

svTE offentligrättslig avgift
svSYTE belastande avgift
svSYTE betungande avgift
svSYTE tvingande avgift
svDF avgift beslutad av riksdagen som berör enskild person och företag
svEX Exempel på offentligrättsliga avgifter är olika tillsynsavgifter, avgifter för att erhålla pass eller körkort.
svRETE avgift, uppdragsverksamhet
svAN En offentligrättslig avgift omfattas av bestämmelser i 8 kap. 3 § regeringsformen.

svTE periodavgränsningspost
svSYTE interimspost
svDF skuld- eller fordringspost som periodiserar utgifter och inkomster till kostnader och intäkter vid bokslut
svAN I balansräkningens uppställningsform för statliga myndigheter har periodavgränsningsposter getts egna huvudrubriker, vilket inte är fallet i andra organisationer.
   På balansräkningens tillgångssida redovisas i statliga myndigheter förutbetalda kostnader (t.ex. förutbetalda hyror som helt eller delvis avser nästkommande räkenskapsår), upplupna bidragsintäkter och övriga upplupna intäkter (t.ex. upplupna men ännu ej erhållna ränteintäkter) som periodavgränsningsposter.
   På balansräkningens skuldsida redovisas i statliga myndigheter upplupna kostnader (t.ex. semesterlöneskuld och andra löneskulder), oförbrukade bidrag och övriga förutbetalda intäkter som periodavgränsningsposter.

svTE periodisering
svDF fördelning av inkomster och utgifter så att de förs till det år som de avser
svRETE statens skatteinkomster, statens skatteintäkter
svAN Från 2006 tillämpas periodiserade skatter på statsbudgeten. Skillnaden mellan statens skatteintäkter och skatteinkomster syns i statsbudgeten i form av uppbörds- och betalningsförskjutningar samt anstånd.

svTE prestation
svSA inom staten
svDF tjänst eller produkt som levereras av en myndighet
svRETE effekt, resultat <HONR 1>
svAN En myndighets expedierade ärenden, skrivna rapporter, inspektioner, etc. är exempel på prestationer. Arbetet som utförs i produktionsprocessen inom myndigheten utgör del- eller internprestationer.

svTE primärt saldo
svSA i statsbudgeten
svDF budgetsaldo exklusive statsskuldsräntor

svTE projektgranskning
svSYTE insatsgranskning
svSYTE projektrevision
svSA inom EU-revisionen
svDF granskning av stödberättigade kostnader och av regelefterlevnad i projekt som erhållit bidrag från EU:s fonder
svRETE systemgranskning
RIFR Från posten EU-revision: Med projektgranskning avses en granskning av ett projekt och det stöd man tagit emot./HNI

svTE ramanslag
svDF anslag på statsbudgeten till vilket anslagskredit och anslagssparande är kopplat
svRETE anslag, anslagskredit, anslagssparande, medgivet överskridande
svAN Bestämmelser om ramanslag finns i 11--15 §§ anslagsförordningen (1996:1189).

svTE realekonomisk fördelning
svDF fördelning av utgifter i konsumtion, investering, ränta och transferering
svAN Syftet med den realekonomiska fördelningen är dels att ge underlag för nationalräkenskaperna, dels att bättre kunna analysera statsbudgetens del av och verkningar på samhällsekonomin. De angivna kategorierna kan underindelas, exempelvis omfattar konsumtion bl.a. löner, hyror och omkostnader.

svTE regleringsbrev
svDF årligt regeringsbeslut för resurstilldelning och formulering av myndighetsuppdrag

svTE resultat
HONR 1
svSA inom ekonomistyrning
svDF de prestationer som myndigheter åstadkommer och de effekter prestationerna leder till
svRETE kapitalförändring, prestation

svTE resultatredovisning
svFK En resultatredovisning ingår som en del i myndigheternas årsredovisningar till regeringen.

svTE resultaträkning
svSA inom staten
svDF del av årsredovisning eller delårsrapport som i sammandrag visar hur kostnader och intäkter fördelar sig på olika poster och ett saldo av dessa
svRETE resultatredovisning
svAN Resultaträkning utgör en del av årsredovisningen för staten och för en statlig myndighet och är en del av delårsrapporten från en statlig myndighet.
   Saldot benämns för staten ”årets överskott/underskott” och för en statlig myndighet ”årets kapitalförändring”.
   En statlig myndighets resultaträkning redovisar vanligen inte något egentligt resultat av periodens verksamhet eftersom intäkter och kostnader i princip går jämnt upp. I årsredovisningen för staten redovisar resultaträkningen ett faktiskt finansiellt resultat. Ingen av dessa resultaträkningar ger dock uttryck för effektivitet eller måluppfyllelse.

svTE resultatstyrning
svSYTE mål- och resultatstyrning
svDF styrningen av den statliga verksamhetens omfattning, inriktning och effektivitet
svRETE ekonomisk styrning
svAN Resultatstyrningen sker bl.a. genom att mål anges för olika verksamhetsområden och genom uppföljning och utvärdering.

svTE revision
svSA inom staten
svDF granskning och utvärdering utförd av en objektiv och oberoende funktion
svRETE EU-revision, internrevision
svAN Revision inom staten kan vara flera olika saker. Riksrevisionen bedriver den externa revisionen av myndigheterna. Revision av EU-medel genomförs av Ekonomistyrningsverkets (ESV) avdelning för EU-revision. Internrevision bedrivs internt inom de myndigheter som i sin instruktion har krav från regeringen att ha en sådan. När det gäller statlig internrevision har ESV en samordnande och utvecklande roll. ESV har föreskriftsrätt till internrevisionsförordningen och är därmed normerande inom området statlig internrevision.

svTE Riksgäldskontorets nettoutlåning
svFK ”Riksgäldskontorets nettoutlåning” är en post på statsbudgetens utgiftssida som motsvarar Riksgäldskontorets totala utlåning minus inlåning.
svRETE kassamässig korrigering

svTE rimlig säkerhet
svSA inom staten
svDF förhållande som innebär att den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig för att kunna fullgöra verksamhetskraven
svRETE brist
svAN Ändamålsenligt utformad och väl införd process för intern styrning och kontroll kan inte garantera fullständig säkerhet.

svTE risk
svSA inom statlig intern styrning och kontroll
svDF övergripande nivå på eller kategori av risker som är godtagbar för verksamheten
svRETE riskanalys
svEX Exempel på en risk inom statliga välfärdssystem är att en för hög utbetalning av ett bidrag görs till följd av oriktiga uppgifter.

svTE riskacceptans
svSYTE riskaptit
svSA inom statlig intern styrning och kontroll
svDF godtagande av en viss risk

svTE riskanalys
svSA inom statlig intern styrning och kontroll
svDF samordnade aktiviteter för att identifiera händelser som utgör ett hot, värdera dessa och välja om och hur dessa ska hanteras
svRETE brist, kontrollåtgärd
svAN Riskanalys används inom t.ex. intern styrning och kontroll, EU-revision, internrevision, arbetsmiljö, miljö, hälsa och säkerhet.
   Det finns olika metoder att tillgå. Myndigheten väljer den metod och tillvägagångssätt som anses lämpligt med hänsyn till verksamheten.
   Inom intern styrning och kontroll används riskanalys för att identifiera vad som är hot mot att utföra myndighetens uppgift och mål.
   Inom EU-revision (granskning av medel från europeiska kommissionen) används riskanalys som en förberedelse för att bedöma vad som ska ingå i revisionsplanen (för att fullgöra uppgiften för revisionen).
   Inom internrevision är riskanalys en förberedelse föra att bedöma vad som ska ingå i revisionsplanen (för att fullgöra uppgiften att granska processen för intern styrning och kontroll).

svTE räntekonto
svSA inom staten
svDF räntebelagt konto med kredit i Riksgälden som en statlig myndighet har tillgång till för de medel som myndigheten disponerar i den egna verksamheten, dvs. inkomster från förvaltningsanslag, avgifter, bidrag m.m.
svRETE kapitalförsörjning, lånemodell, räntekontokredit

svTE räntekontokredit
svSA inom staten
svDF kredit knuten till räntekontot som en statlig myndighet inom vissa ramar får använda för att finansiera rörelsekapital
svRETE anslagskredit, kapitalförsörjning, lånemodell, räntekonto
svAN Räntekontokrediten får inte förväxlas med anslagskrediten på ramanslagen. 
   Bestämmelser om räntekontokredit finns i 11 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188).

svTE sakanslag
svDF anslag som är avsett att finansiera andra utgifter än kostnader för en myndighets drift
svRETE anslag, förvaltningsanslag
svAN Sakanslag är en informell benämning som t.ex. omfattar utgifter för transfereringar och investeringar i infrastruktur.

svTE samhällsekonomiska konsekvenser
svFK Samhällsekonomiska konsekvenser innebär att både den offentliga och den privata sektorn påverkas.
svRETE statsfinansiella konsekvenser

svTE sammanställning av väsentliga uppgifter
svFK Sammanställning  av väsentliga uppgifter är en del av en statlig myndighets årsredovisning som innehåller uppgifter från resultaträkning, balansräkning och anslagsredovisning samt uppgifter om låneram, anslagskredit och vissa nyckeltal.

svTE servicepotential
svSA i en statlig myndighets redovisning
svDF kapacitet hos en resurs att, ensam eller i kombination med andra resurser, bidra direkt eller indirekt till att de mål som fastlagts uppnås
svRETE tillgång
svAN Servicepotentialen gör att en tillgång redovisas i en myndighet trots att den i ett företag skulle kostnadsföras eftersom den inte ger framtida ekonomiska fördelar.

svTE skattebas
svDF belopp varpå en skattesats appliceras vid beräkning av skatt

svTE skattekvot
svDF totala skatteintäkter i relation till bruttonationalprodukten (BNP)
svRETE skuldkvot, totala skatteintäkter

svTE S-koder
svSYTE statliga inrapporteringskoder
svDF koder som de statliga myndigheterna använder när de rapporterar sitt ekonomiska utfall till statsredovisningen
svRETE statsredovisning
svAN Syftet med rapportering på S-koder är att samla in myndigheternas ekonomiska information i en enhetlig struktur i statsredovisningssystemet. Denna information används som underlag för olika sammanställningar av resursförbrukningen och den ekonomiska ställningen inom den statliga sektorn på aggregerad nivå t.ex. för årsredovisningen för staten och beräkning av statens finansiella sparande.
   S-koderna är utformade på ett sådant sätt att externa användares krav kan tillgodoses. Dessa externa användare är regering och riksdag, Statistiska centralbyrån (SCB), Konjunkturinstitutet (KI), Finansdepartementet samt övriga departement.
   S-kodsbaserad information används även för viss statistik till internationella organ.

svTE skuld
svSA inom offentlig sektor
svDF befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, vars infriande förväntas leda till ett utflöde av resurser i form av ekonomiska fördelar eller servicepotential
svRETE servicepotential
svAN Jämfört med rörelsedrivande organisationer tas också hänsyn till utflöde av resurser i form av servicepotential.
   Skulder visar myndighetens eller statens åtaganden mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.

svTE skuldkvot
svDF statsskulden i relation till bruttonationalprodukten (BNP)
svRETE skattekvot, statsskuld

svTE sponsring
svDF överenskommelse som innebär att en finansiär (sponsor) ger kontanta medel, varor eller tjänster till en verksamhet i utbyte mot exponering av ett företagsnamn, varumärke, vara eller tjänst
svRETE avgift, bidrag, donation
svAN Bestämmelser om sponsring i staten finns i 15 a § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188).

svTE statens finansiella sparande
svDF skillnaden mellan statens reala inkomster och utgifter, dvs. saldot eller överskottet respektive underskottet i nationalräkenskapssystemet

svTE statens lånebehov
svSYTE statens nettolånebehov
svFK Statens lånebehov motsvarar grovt ökningen av statsskulden. Den är lika med statsbudgetens saldo med omvänt tecken.

svTE statens skatteinkomster
svDF inkomster av skatt under ett kalenderår
svRETE periodisering, statens skatteintäkter
svAN Statens skatteinkomster redovisas i den löpande redovisningen.

svTE statens skatteintäkter
svDF intäkterna av skatt på arbete, kapital, konsumtion samt restförda och övriga skatter enligt nationalräkenskapernas avgränsningar för staten
svRETE offentliga sektorns skatteintäkter, periodisering, statens skatteinkomster

svTE statens övriga inkomster
svFK Statens övriga inkomster är en post i statsbudgeten som omfattar inkomsttyperna 2000--8000, vilka inte klassificeras som skatteinkomster.

svTE statlig garanti
svDF ekonomisk förpliktelse som staten åtagit sig om att vidta vissa åtgärder om vissa händelser inträffar
svAN Åtgärder kan exempelvis vara att överta en låntagares skyldigheter gentemot en långivare om låntagaren inte uppfyller sina skyldigheter gentemot långivaren. Staten har garantiåtaganden främst i form av insättningsgaranti och investerarskydd, exportkrediter, u-kreditgarantier, kreditgarantier, pensionsgarantier samt garantier om tillförsel av kapital. Garantierna hanteras av Riksgäldskontoret, Statens bostadskreditnämnd, Exportkreditnämnden och Sida.

svTE statsbudgetens saldo
svSYTE statens budgetsaldo
svDF skillnaden mellan inkomster och utgifter i statsbudgeten
svRETE statens lånebehov
svAN Statsbudgetens saldo motsvarar statens lånebehov med omvänt tecken.

svTE statsbudgetens totala inkomster
svFK Statsbudgetens totala inkomster är en post i statsbudgeten som består av summan av statens skatteinkomster och statens övriga inkomster.

svTE statsbudgetens totala utgifter
svFK Statsbudgetens totala utgifter är en post i statsbudgeten som består av summan av utgifter inom statsbudgetens samtliga utgiftsområden, Riksgäldens nettoutlåning och en kassamässig korrigering.

svTE statsbudgetens utfall
svFK Rapport från ESV som redovisar alla inkomster och utgifter på statsbudgeten och andra betalningar som påverkat statens lånebehov samt inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. Rapporten publiceras månadsvis och årsvis.
   Statsbudgetens utfall är även ett kapitel i regeringens årsredovisning för staten som bygger på ESV:s redovisning.

svTE statsfinansiella konsekvenser
svDF konsekvenser av en viss åtgärd på statsbudgeten och dess utfall
svRETE samhällsekonomiska konsekvenser
svAN Statsfinansiella konsekvenser innebär förändrade inkomster eller utgifter för staten samt förändringar av statens finansiella sparande enligt nationalräkenskaperna.

svTE statskapital
svSA för statlig myndighet
svDF kapital som tillförts från anslagsmedel eller genom särskilt beslut tillförts från annan kapitalpost
svAN Statskapital är en post under rubriken Myndighetskapital i en statlig myndighets balansräkning. Statskapital tillförs från anslagsmedel främst för att finansiera vissa anläggningstillgångar och rörelsekapital. Överföring från annan kapitalpost görs som regel i syfte att konsolidera statskapitalet eller i samband med uppskrivning av anläggningstillgångar.

svTE statsredovisning
svAVTE riksredovisning
svDF statens gemensamma ekonomiska redovisning grundad på uppgifter som myndigheterna rapporterar till ESV
svAN Till grund för statsredovisningen ligger till största delen uppgifter som myndigheterna rapporterar till ESV i systemet Hermes. Inrapportering från myndigheterna sker vid budgetårets början, löpande varje månad och kvartal samt i anslutning till delårsrapport och årsredovisning.
   Bestämmelser som reglerar myndigheternas skyldighet att lämna uppgifter till statsredovisningen återfinns främst i ESV:s föreskrifter till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring.

svTE statsskuld
svUPTE Maastrichtskulden
svUPTE konsoliderad statsskuld
svUPTE okonsoliderad statsskuld
svDF summan av samtliga lån som tagits upp av Riksgäldskontoret för statens räkning
svAN Statens upplåning kan t.ex. ske genom obligationslån, statsskuldväxlar, premie- och sparobligationer.
   Statsskulden kan indelas enligt följande:
   -- okonsoliderad statsskuld som visar Riksgäldens totala utestående lån.
   -- konsoliderad statsskuld som omfattar skulden efter att statliga myndigheters
 innehav av statspapper räknats bort.
   -- den offentliga sektorns bruttoskuld (Maastrichtskulden) som omfattar hela den offentliga sektorns skulder där interna skulder mellan delsektorer är borträknade. Detta mått används som ett konvergenskriterium för att se om ett land uppfyller EMU-villkoren.

svTE ställa till regeringens disposition
svDF av regeringen förbehållen rätt att disponera ett anslag eller en del av ett anslag

svTE Svefaktura
svFK ”Svefaktura” är en standard för enkel elektronisk utväxling av fakturor inom offentlig sektor.

svTE systematiskt fel
svDF fel som uppkommer flera gånger av samma orsak
svRETE systemfel
svAN Ett systematiskt fel kan t.ex. uppstå pga. en feltolkning av en regel.
   Ett systematiskt fel kan ha sin grund i ett systemfel.

svTE systemdokumentation
svFK Den systemdokumentation som tas upp i 2000:606 avser beskrivningar, instruktioner och annan dokumentation som gör det möjligt att förstå hur bokföringssystemet är uppbyggt.
 Dokumentationen kan bestå av en redovisningsplan och en beskrivning av bokföringssystemet vilka utvisar sambanden mellan bokföringssystemets olika delar.

svTE systemfel
svSYTE systembetingade fel
svFK I de revisionsrapporter som avdelningen för EU-revision lämnar för projekt- och systemgranskning ska det anges om systemfel, dvs. fel som uppkommer p. g. a. brister i förvaltnings- och kontrollsystemet, har iakttagits.
svRETE systematiskt fel

svTE systemgranskning
svSYTE systemrevision
svSA inom EU-revisionen
svDF granskning av förvaltnings- och kontrollsystem för EU:s fonder
svRETE projektgranskning
svAN I systemgranskningen av förvaltnings- och kontrollsystemen reviderar ESV hur väl förvaltnings- och kontrollsystemet uppfyller vissa s. k. huvudkrav som finns särskilt utpekade i COCOCF 08/0019/00.
RIFR Från posten EU-revision: Med systemgranskning avses en granskning för att säkerställa att förvaltnings- och kontrollsystemen lever upp till kommissionens krav./HNI

svTE tilldelade medel
svSA inom staten
svDF anslagsbelopp som regeringen tilldelat myndigheten
svRETE anslag

svTE tillgång
svSA inom staten
svDF resurs som en myndighet eller staten har kontroll över till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska eller andra fördelar eller servicepotential

svTE totala skatteintäkter
svDF offentliga sektorns skatteintäkter samt EU-skatter
svRETE EU-skatter, offentliga sektorns skatteintäkter

svTE transferering
svSYTE inkomstöverföring
svSYTE omfördelningstransaktion
svSA från statlig myndighet
svDF överföring av ekonomiska medel för statens räkning utan krav på motprestation men vanligen enligt vissa villkor
svAN Transfereringar redovisas som kostnadspost i ett eget avsnitt i resultaträkningen.
   Med transfereringar avses i statliga myndigheters redovisning ekonomiska händelser där myndighetens uppgift i huvudsak begränsas till att för statens räkning, i form av bidragsutbetalningar, förmedla pengar från statsbudgeten till olika mottagare. Bidragsmottagarna återfinns som regel utanför staten, men även myndigheter kan vara mottagare.
   Termen transferering har koppling till nationalräkenskaperna där det har en vidare betydelse än i statlig redovisning. Exempelvis utgör där omfördelningstransaktioner som försäkringspremier och försäkringsersättningar transfereringar, utan att de för den skull är bidrag. Denna vidare betydelse påverkar i vissa situationer även redovisningen hos statliga myndigheter.

svTE underlag för fördjupad prövning
svDF underlag till regeringen bestående av resultatanalys, omvärldsanalys och resursanalys

svTE underliggande budgetsaldo
svDF faktiskt budgetsaldo justerat för engångseffekter
svRETE engångseffekt
svAN Underliggande budgetsaldon möjliggör jämförelser över tiden.

svTE uppbörd
svSA i statlig myndighet
svDF betalning som statlig myndighet mottar för statens räkning och där myndigheten endast överför pengarna till statens centralkonto utan att disponera dessa
svRETE uppbördsverksamhet
svAN Uppbörd utgör en intäktspost i resultaträkningens avsnitt Uppbördsverksamhet hos myndigheten. Som uppbörd räknas t.ex. inbetalningar som bokförs som skatter och böter.

svTE uppbördsförskjutning
svDF skillnaden mellan under kalenderåret avräknad inkomst som redovisas i den löpande redovisningen och den periodiserade intäkten
svRETE periodisering

svTE uppbördsverksamhet
svRETE inkomsttitel, uppbörd
svFK Uppbördsverksamhet är ett särskilt avsnitt i en statlig myndighets resultaträkning som förutom uppbörd redovisar sådana inkomster som visserligen har ett direkt samband med myndighetens produktion av varor och tjänster men som inte får disponeras av myndigheten.

svTE uppdrag
svSA inom staten
svDF något en myndighet ska utföra
svRETE mål, regleringsbrev, uppgift
svAN Uppdrag ges ofta i en myndighets regleringsbrev. De är ofta avgränsade och tidsbestämda.

svTE uppdragsverksamhet
svSA inom staten
svDF frivilligt efterfrågad avgiftsbelagd verksamhet
svRETE avgift

svTE uppgift
svSYTE förvaltningsuppgift
svSA inom staten
svDF något en myndighet ska göra
svRETE mål, uppdrag
svAN Uppgifter beskrivs oftast i en myndighets instruktion. Uppgifter är ofta långsiktiga.

svTE uppskrivningskapital
svDF kapital som uppkommit till följd av uppskrivning av anläggningstillgångar
svAN Uppskrivningskapital redovisas som en post under rubriken Myndighetskapital i en statlig myndighets balansräkning.

svTE utgiftstak
svDF maximal nivå för de statliga utgifterna
svRETE budgeteringsmarginal, budgetpolitiska mål
svAN Utgiftstaket fastställs av riksdagen.
   Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden på statsbudgeten utom utgiftsområde 26, ”Statsskuldsräntor m. m.” Dessutom ingår ålderspensionssystemets utgifter. De totala utgifterna för de utgiftsområden som utgiftstaket omfattar benämns <i>takbegränsande utgifter</i>.

svTE verksamhetskrav
svSA inom staten
svDF regeringens krav på myndighetens ledning för hur verksamheten ska bedrivas
svAN Verksamhetskraven är att verksamheten ska bedrivas:
   -- effektivt
   -- enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
   -- med en tillförlitlig och redovisande redovisning
   -- med god hushållning av statens medel.

svTE årets kapitalförändring
svSYTE årets över-/underskott
svSYTE årets resultat
svRETE kapitalförändring
svFK I årsredovisning för staten används benämningen <i>årets över-/underskott</i>.
   I årsredovisning för en statlig myndighet används benämningen <i>årets kapitalförändring</i>. Årets kapitalförändring förekommer även i delårsrapporter och avser då den räkenskapsperiod som delårsrapporten omfattar.
   Termen <i>årets resultat</i> används för motsvarande begrepp i företag. Den kan undantagsvis användas i en statlig myndighet som helt eller nästan helt finansieras med avgifter eller bidrag.

svTE årsredovisning
svFK Årsredovisningen för en statlig myndighet lämnas till regeringen och består av resultatredovisning, resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning, finansieringsanalys, sammanställning av väsentliga uppgifter och noter.
   Årsredovisningen för staten lämnas av regeringen till riksdagen och ska innehålla dels det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag, dels resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och noter.

svTE överskottsmålet
svDF mål som innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till en procent av BNP över en konjunkturcykel
svRETE budgetpolitiska mål
svAN Överskottsmålet följs upp enligt tre olika indikatorer:
   -- <i>Bakåtblickande tioårssnitt</i>, som är ett tioårigt glidande medelvärde. Medelvärdet beräknas för de år överskottsmålet har gällt. Hänsyn tas till det genomsnittliga konjunkturläget under den aktuella perioden.
   -- <i>Sjuårsindikatorn</i>, är det finansiella sparandet justerat för större engångseffekter det angivna året, de tre utfallsåren före det angivna året samt de tre åren efter det angivna året.
   -- <i>Det strukturella sparandet</i> som visar hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. Justering av det finansiella sparandet görs för konjunkturläget, större
 engångseffekter och extraordinära nivåer på hushållens kapitalvinster.
